mvh Maya

En stor show om bakisångest, i gränslandet mellan konsert och teaterföreställning.

Första akten spenderas vid sminkbordet med ett pirr i magen inför att ta ut rullarna från håret. Ryan Paris Dolce Vita skränar ur högtalarna och allt känns möjligt. Foundation, krämrouge och två mascaror. Du börjar känna dig så fin. Natten öppnar sig. Ikväll är kvällen du träffar ditt livs kärlek klockan 03:32 på Yaki. Håret blir fult. Klädkris anländer. Allt är värt det, snygg tillslut.

Andra akten spenderas i sängen. Du vaknar upp i en pöl av svett och dåliga beslut. Tufsig. Allt du inte skulle säga har sagts. Illamående och huvudvärk. Visst känns det lite konstigt på höger sida? Skrumplever. Aj. Minnesluckorna är nästan en befrielse. Pengarna är slut. Du försöker återkalla meddelanden. Du mötte inte ditt livs kärlek på Yaki klockan 03.32.

En kvinnas kamp till duschen är en tvärkonstnärlig show som är fylld av lekfullhet. Balanserandes på en skör tråd mellan humor och melankoli lurar ensemblen in dig i en värld full av skam, ånger och en svag doft av rök som vägrar lämna dina händer. Showen rör sig i gränslandet mellan en konsert och teaterföreställning. Den innehåller ingen talad text utan förs istället framåt av lekfull musik, hjärtskärande texter och blygsam scenisk gestaltning. Musiken är märklig men inte oförståelig. Den är lätt att följa men man vet aldrig vad som ska hända härnäst. En kvinnas kamp till duschen får publiken att skratta med hjärtat i handen och en rynka i pannan.

Wilma Ås, piano
Anton Andersson, slagverk, klockspel
Alma Weiser, dragspel
Julia Bengtson, klarinett
Maya Wahlberg, sång
Johan Almström, kompositör blåsstycke
Ivar Forsén, kompositör blåsstycke, saxofon
Nicole Bouchikas, tuba
Benjamin Löfgren, flygelhorn
Agnes Viksten, saxofon
Love Carbin, DJ
Johanna Mellbourn, rekvisita och kostym
Karin Holm, bollplank rekvisita och kostym
Wania Rönning, hattmakare