Marianne Lindberg De Geer

I höstens första "Konst som motstånd" möter vi konstnären Marianne Lindberg De Geer, i ett samtal med Anna van der Vliet.

Marianne Lindberg de Geer (MLDG) är en av Sveriges mest välkända konstnärer. Kanske beror det på att hennes konst ofta väcker starka känslor. MLDG är har en bakgrund som maskör inom film och teater. Hon började arbeta som konstnär först på 80-talet och har ställt ut land och rike runt. Hon har skrivit dramatik, regisserat teater, sommarpratat och varit chef för konst och design på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Bland mycket annat.

I augusti 2017 släpps hennes första roman På drift. Så här säger hon själv om sin relation till konstsverige:

– Med min kritik har jag lyckats göra mig osams med nästan hela konstsverige, särskilt på den manliga sidan. Lätt hänt i en liten konstvärld som vår. Det är inget som bekymrar mig. Tvärtom. De ska vara rädda för mig. Som intellektuell och debattör har jag gett mig själv det uppdraget. (Fokus nr 19, 2016)

Många av hennes verk har provocerat och skapat debatt. ”Jag tänker på mig själv” i Växjö har vandaliserats vid ett flertal tillfällen, verket ”Mate Hunting” i Borås, har utstått upprepad skadegörelse och lokal konstdebatt. Att hon är Lars Vilks väninna och försvarare, har också provocerat.

2007 debuterade hon på Dramaten med pjäsen ”Jag tänker på mig själv”, regidebuterade på Kulturhuset Stadsteatern 2013 med ”Johnny Boy”, som bygger på hennes tidigare förhållande med Björn Afzelius.

MLDG är representerad på bland annat Moderna museet, Nationalmuseum, Wanås Stiftelse och Göteborgs konstmuseum.

Samtalare: Anna van der Vliet

Anna van der Vliet är grundare och konstnärlig ledare för ICIA, Institute for contemporary ideas and art. Anna har tidigare bland annat arbetat som curator och tf chef för MAP, Mobile Art Production, projektledare på Göteborgs Internationella Konstbiennal och chefredaktör för Paletten.

Efter samtalet signerar Marianne Lindberg De Geer sin nya bok ”På drift” i Kristallfoajén!

KONST SOM MOTSTÅND

Konst som motstånd är en serie möten med aktuella konstnärer som använder sin konst medvetet, för att förändra något i samhället.  Det kan vara en bildkonstnär, filmare, författare, musiker eller scenkonstgrupp. Viljan att påverka och förändra med sin konst är den gemensamma nämnaren.

Exempel på personer som gästat Stora Teatern på detta tema är ikonen Silvana Imam, konstnären/regissören Anna Odell, grafittikonstnären Carolina Falkholt, filmaren Ruben Östlund, konstnären Makode Linde, poeten/aktivisten Athena Farrokhzad, progglegendaren Mikael Wiehe regissören Suzanne Osten och musikern/poeten Mattias Alkberg.